Under ytan… och hur ditt dömande dikterar din hälsas villkor.

Under ytan,

”We do not see things as they are, we see things as we are” – okänd.

Ditt dömande skapar din världsbild. Har du någon gång funderat på hur snabba vi människor är på att döma? Hur många gånger har inte du blivit irriterad på gubben framför i bilen som kör 30 på en 50 väg? Hur många gånger har du inte slagit i ratten och skrikit idiot högt för att bilisten framför missade slå in blinken i rondellen? Har du funderat på om den där kvinnan kan vara en särskilt bra mamma som står med en nyfödd baby i famnen påpälsad i jacka och mössa medan barnet har små bara blå fötter? 

Vi är så snabba på att döma, lägga världen utanför oss själv. Kanske har mannen i bilen framför som kör 30 på en 50 väg ont i bröstet, kanske mår han dåligt, därav farten? Kanske fick bilisten i rondellen precis ett besked som gör att han tänker på annat och missade blinkern? Kanske är mamman i affären helt slut, ensam och inte medveten om att hennes barn tappat strumpan? Ditt perspektiv beror på din ståndpunkt, men var du väljer att stå skapar din värld. Din värld ramar in ditt mående, här i detta utrymme finns platsen där din hälsa får utvecklas. Här dikteras din hälsas villkor. Ilska, besvikelse, sorg över andras handlande ligger så nära till hands, men glöm inte att din livskvalitet ansvarar du själv för. Låt ingen annan diktera din värld, ta makten över dig och ditt liv. Klyschigt? Nej egentligen ganska krast. Du skapar ditt eget välmående för du är ditt ansvar. 

Ditt dömande skapar en världsbild, dömandet ger ett utrymme inom vilket ditt inre klimat får växa. I det första scenariot, blir du lätt bitter och cynisk. Du misstror världen och människorna i den. Gubben som kör 30 vill bara jäklas och idioten i rondellen tänker bara på sig själv! Det andra, scenariot föder en ödmjukhet, en känslighet för det du har omkring dig. För vem vet om inte du hade handlat just precis likadant om du befann dig i situationen som den du så frikostigt dömmer är. 

Missförstå mig inte, Inget av dessa ytterligheter är representabel av hur saker och ting verkligen förhåller sig. Nog ska du vara allert mot människors egoism, det har jag om någon fått lära mig den hårda vägen, men att döma alla efter samma mynt skapar en känsla av ensamhet, svår att axla. Vi är alla lite av det ena och av det andra, för livet har flera nyanser. 

Var istället vaksam, var medveten, medveten om dig själv, medveten om din omgivning. Var medveten om de roller du spelar och hur du dömer, när du dömer. En dag blir du själv dömd, dömd enligt någon annans perspektiv. För visst är det så att sättet du dömer på skvallrar mycket om hur du ser på dg själv, hur du uppfattar dig själv, vad du har för värden och värderingar. Dömmer du någon annan definierar du dig själv. Välj att se på andra med respekt. För hur vet du vad som döljer sig under ytan?

Denna värld, så orättvis och hård, så kall och ensam kan blomstra och skina, värma och fyllas av mirakel. Allt beror på vart du står i det du ser. För visst vet du att tåget inte försvinner, när det nått horisonten? Att solen inte slocknat när det ”nuddar” havet. Höj din medvetenhet och du kommer att bli ditt eget välbefinnande. 

We do not see things as they are, we see things as we are- okänd. 

”intet mänskligt är mig främmande”- vi är alla av samma skrot och korn. 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *