Barn och stress

Under den senaste veckan har jag ägnat mig åt att förbereda två utbildningsdagar för verksamma socionomer och terapeuter i två stadsdelar i Göteborg. Jag har gått igenom mängder av forskning, sammanställt rapporter och lagt grunden för övningar och föreläsningar som skall hållas. 

Då jag länge arbetat med barn, föräldraskap och har inriktat delar av min master mot det utvecklingspsykologiska hållet tar jag även uppdrag från kommuner och privata aktörer i dessa frågor. 

En av delarna i utbildningen handlar om hur barn hanterar stress samt vilka reaktioner och konsekvenser långvarig stress kan utlösa hos barn. När vi iakttar barns reaktioner kan vi verkligen förstå vad stress faktiskt kan göra med oss, med vår hälsa fysiskt, psykiskt och själsligt. 

Ett förskolebarn, tillexempel, uppvisar främst psykosomatiska reaktioner på långvarig stress. Långvarig stress kan framkalla astma, allergier, eksem, magont, störda sömnmönster, ätstörningar/aptitlöshet och så vidare. Även spädbarn kan uppvisa starka fysiska reaktioner på stress genom att tillexempel ha en förhöjd vilopuls, utveckla kroppsminnen som vid triggers kan visa sig genom bland annat ryckningar, skakningar och så vidare. Man har sett att långvarig stress hos små barn hämmar viss hjärnutveckling. Kortisolnivåerna som uppstår i kroppen vid långvarig och hög stress hämmar hjärnutvecklingen på ett sätt som kan resultera i minnesstörningar och inlärningssvårigheter. Långvarig stress hos barn triggar gener som orsakar förtidigt biologiskt åldrande, vilket i sin tur kan relateras till sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och viss form av cancer.  Detta är endast fysiska reaktioner, men med dem följer en rad psykologiska, sociala och emotionella effekter också. 

Så vad kan vi dra för slutsatser? 

Vi behöver inte alltid ”tycka” att vi lever på ett ohållbart sätt, för att det sätt vi lever på ska föra med sig märkbara hälsoeffekter. Vi behöver inte alltid anse att stressen är utom kontroll för att den ska ha betydelse. Vi behöver inte alltid vara ”medvetna” om att vi är stressade. Precis som hos det lilla barnet kan vår kropp reagera utan att vi själva behöver relatera reaktionen medvetet till olika saker i vårat liv.

Många har svårt för att på egenhand avgöra när det är för mycket. Många lever med en högstress i kroppen tills dem mer eller mindre kollapsar. Många har en övertro på sin egen fysiska förmåga och underskattar stressens konsekvenser. Hur många gånger har ni inte pustat ut när bröstsmärtorna visade sig ”bara vara stress”? Så skönt, det är ingen fara tänker vi och återgår till det ”normala”, till hur det var. 

Redan i späd ålder reagerar våra kroppar starkt på stress. Stressen hämmar, förstör och lämnar svåra spår efter sig. Spår som kan vara livet ut. Du har allt att vinna på att börja arbeta stress förebyggande med dig själv. Du kan skydda dig själv på ett sätt som det lilla barnet inte förmår. Att investera i dig själv kan förändra ditt liv. Genom att minska stressnivåerna i kroppen och få redskap som hjälper dig hantera stress, oro och ångest kan du komma ett steg närmare det liv du faktiskt vill leva. 

Stress är idag en av grundorsakerna till vår tids folksjukdomar. I dagens Sverige dör många varje år i stressrelaterade sjukdomar. Stressrelaterad ohälsa är inte ett ”bara”. 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *